| Änder |
|
Gräsand Anas platyrhynchos
Den talrikaste simanden i Hornborgasjön. Vi skriver simand eftersom
gräsanden - precis som krickan, snatteranden, stjärtanden,
bläsanden, skedanden och årtan - söker föda genom
att beta vegetation på botten från vattenytan, eller i
väldigt grunda vatten på strandängar. Allt du ser
är en stjärt som sticker upp ovan vattenytan! Simänderna
kan alltså inte dyka ner i vattnet under födosöket.
Gräsanden kan däremot försvinna ner under vattenytan
i några sekunder. Det hela ger dock ett såväl tafatt
som komiskt intryck. |
Foto:Peder Hedberg Fält |
|
Kan ses hela
året.
Ca 200 häckande par (2002)
|
|
|
 |
|
Snatterand Anas strepera
En ganska ovanlig simand i vårt land, men tämligen talrik
i Hornborgasjön. Under hösten kan flockar på 100-200
snatteränder påträffas. Snatteranden skyr helst de
mest öppna vattenytorna. Trivs normalt bättre i kanterna
av vegetationen. Ses ofta vid Lagunsjön, Vässtorpsviken,
Ytterberg, Utloppet och Sätunamaden. Sök gärna av vattnet
runt Hornborga Naturum.
|
Foto:Peder Hedberg Fält |
|
Ses från mars till
november.
Ca 90 häckande par (2004)
|
|
|
|
|
Stjärtand Anas acuta
Enbart rastande under vår och höst, även om något
enstaka par har häckat i sjön. Pålitlig men fåtalig
gäst under översvämningarna vid Trandansen i april.
Under hösten gömmer sig gärna enstaka stjärtänder
bland stora mängder gräs- och bläsänder utanför
Fågeludden. |
Foto:Peder Hedberg Fält |
|
Ses från mars till maj och från
augusti till oktober.
|
|
|
|
|
Bläsand Anas penelope
Kan vara den talrikaste simanden i Hornborgasjön under hösten.
Vissa år rastar tusentals bläsänder under oktober
månad. Andra år räknas bläsänderna bara
i några hundratal. Håller till på de öppna
vattenytorna och brukar ses från tornen vid Fågeludden
och Ytterberg.
Tämligen talrik även under våren, om än i blygsammare
antal än under hösten. Enstaka par häckar i sjön.
Ruggande hanar ses ibland under sommarmånaderna.
|
Foto:Peder Hedberg Fält
|
|
Ses huvudsakligen
från mars till maj och från augusti till november.
1-2 häckande par (2002)
|
|
|
Kricka Anas crecca
Den minsta simanden, men oftast den talrikaste under vår och
höst. Söker sig gärna in i vegetationen. Låter
gärna höra talas om sig - ett högt visslande "krick".
Därav namnet!
|
Foto:Peder Hedberg Fält
|
|
Ses från mars till
oktober.
10-15 häckande par (2002)
|
|
|
|
|
Årta Anas querquedula
Häckar bara på ett fåtal lokaler i södra och
mellersta Sverige, men finns i Hornborgasjön. Gömmer sig
gärna i kanterna av vegetationen. Ses oftast parvis, eller i
grupper med flera hanar och någon enstaka hona, under våren.
Sök av vattnen vid Lagunsjön, Fågeludden, Hornborgamaden
och Sätunamaden. Kan vara svårfunnen under hösten
när såväl hanen som honan närmast är identiskt
tecknade som de betydligt talrikare krickorna. Under sommarkvällarna
hörs ofta hanens spelläte från mader och strandängar.
Han avslöjar sig med ett torrt knarrande, faktiskt något
påminnande om en gammal gisten trädörr.
|
Foto:Peder Hedberg Fält
|
|
Ses från
april till augusti.
Ca 10-20 häckande par (2005)
|
|
|
|
Skedand Anas clypeata
En mycket speciell simand. Namnet kommer sig av den skedformade näbben
som nyttjas för att skumma av vattenytan. Tämligen diskreta
vanor. Sök vid Hornborga Naturum, Fågeludden, Vässtorpsviken,
Hornborgamaden och Sätunamaden.
|
Foto:Peder Hedberg Fält |
|
Ses från mars till
oktober.
Ca 20-30 häckande par (2005)
|
|
|
|
|
Vigg Aythya fuligula
Tillhör dykänderna och kan till skillnad från simänderna
alltså dyka efter föda. Dykänderna håller gärna
till på de mer öppna ytorna i sjön, men kan lika gärna
smyga i kanterna av vegetationen. Viggen är den vanligaste dykanden
i Hornborgasjön, men främst under våren och hösten.
|
Foto:Peder Hedberg Fält
|
|
Ses från
mars till november.
Ca 200 häckande par (2002)
|
|
|
|
Brunand Aythya ferina
Sparsam svensk häckfågel, men finns i Hornborgasjön.
Gömmer sig gärna i viggflockarna. Beskådas oftast
utomordentligt fint runt spången vid Hornborga naturum.
|
Foto:Peder Hedberg Fält
|
|
Ses från mars till
november.
Ca 100 häckande par (2002)
|
|
|
|
|
Knipa Bucephala clangula
Framför allt den tidiga vårens och den sena höstens
dykand. Kniporna föredrar de stora, öppna vattenytorna.
Talrik, men eftersom kniporna gärna sprider sig som en gles matta
över sjön imponeras inte ögat lika lätt som inför
en tät viggflock.
|
Foto:Peder Hedberg Fält
|
|
Kan ses hela året.
5 häckande par (2002)
|
|
|
|
|
Ejder Somateria mollissima
En fågel som många av oss känner igen från
den svenska kusten, men som saknas helt i Hornborgasjön. Frånvaron
beror på att ejdern är beroende av saltvatten och blåmusslor.
Hornborgasjön har förvisso mycket att erbjuda, men saltvatten
och blåmusslor är mer än vi mäktar med. Men ingen
regel utan undantag. Någon enstaka ejder ses nästan årligen,
om än högst tillfälligt.
|
Foto:Tero Niemi |
|
Se text
|
|
|
Storskrake Mergus merganser
Precis som knipan den tidiga vårens och den sena höstens
fågel. Om vintern är mild och sjön isfri är storskraken
en karaktärsfågel i området. Saknas däremot
helt under sommarmånaderna, även om något par häckar
i ån Slafsan öster om sjön.
Storskraken, som är en mycket skicklig fiskare, är den största
av våra tre skrakar.
|
Foto:Per-Olof Strandroth
|
|
Kan ses vår,
höst och vinter.
|
|
|
Salskrake Mergus albellus
Den minsta skraken. Kallas ofta för israndens fågel. Häckar
i lappländska skogssjöar, men tillbringar vintern i området
runt Nordsjön. Rastar gärna i sjön under våren
och senhösten. På våren brukar Ytterberg kunna erbjuda
enstaka salskrakar. Under hösten kan ibland större mängder
avnjutas utanför tornen vid Fågeludden och Ytterberg. I
slutet av oktober 2002 räknades hela 265 salskrakar utanför
Fågeludden.
|
Foto:P-G Bentz |
|
Ses från
februari till april och oktober till december.
|
|
|
